Joakim Ljunggren leder SM2 och Knobby Swedish Enduro Cup när halva serien nu faktiskt redan är körd. Under den långa och varma dagen i Vimmerby, i lördags, skaffade sig Ljunggren direkt en lucka ner till motståndarna. Och även om Albin Elowson åkte jämnt med mästaren över de två avslutande varven var han aldrig riktigt nära. 

Ja, Joakim Ljunggren tog kommandot i Knobby Swedish Enduro Championship när han totalvann för andra gången den här säsongen. Vimmerby MS bjöd på fyra tuffa specialprov, och med en total provtid på nästan 40 minuter per varv växte avståndet snabbt förarna emellan.

Ljunggren vann dagens första specialprov knappt före Albin Elowson, men skaffade sig sedan en betydligt större lucka på den andra, långa, svåra och steniga sträckan som tog över 20 minuter för de snabbaste att avverka.

 

Albin Elowson.
Albin Elowson.

 

– Jag var mer på hugget från början idag, kom hit tidigare och var mer förberedd, sa Ljunggren och jämförde med uppladdningen inför Hässleholm för två veckor sedan där han blev efter Elowson från start.

Ljunggren var snabbast även på det tredje provet, innan Elowson vann det fjärde och hämtade in några sekunder. På andra varvet kunde Karlskoga EK, KTM Scandinavia och Ljunggrens Motors stolthet sedan mer eller mindre avgöra tävlingen när han drog ifrån ytterligare och fick nästan minuten ner till Elowson. Ett avståndet som ökade ytterligare när Ljunggren var knappt snabbast på samtliga fyra prov på det tredje varvet.

Bakom dem två var avståndet sedan än större ner till jagande Jesper Börjesson och Andreas Linusson, och vi kunde återigen konstatera att de två förare som prenumererat på Swedish Enduro Cup–titlarna de senaste åren var i en klass för sig.

 

Andreas Linusson.
Andreas Linusson.

 

Ljunggren vann dagen, till slut med en minut och sex sekunder, men Elowson kunde i alla fall konstatera att han hängde med mästaren bra under de två avslutande varven.

– Jag gjorde endel misstag på den långa sträckan under de två första varven. Sen kör jag bra. Men det här, med en massa sten, passar Ljunggren bra, sa Elowson.
Och Ljunggren kunde bara hålla med.
– Ja, det är rätt likt endel av de träningsbanor vi har hemma. Tvåan, långsträckan, var min sträcka och där jag kunde ta tid på de andra.

JSM2–ledaren Jesper Börjesson gjorde sitt livs SM–tävling i karriären och var på väg mot en total tredjeplats när han kraschade på sista varvet. Börjesson tvingades med ambulans till sjukhuset där en spricka i bäckenbenet och en kraftig smäll på ett muskelfäste konstaterades.

 

Jesper Börjesson.
Jesper Börjesson.

 

Adam Andersson kunde istället ta hem sin första JSM–seger när han vann närmast före John Ramström och hemmaföraren Oskar Blom, som imponerade.

I totalen blev det en ny tredjeplats för Andreas Linusson, som samtidigt tog tredje raka i SM3 där han var närmast före Martin Sundin och Martin Larsson.

I SM1 tog Niklas Persson över totalledningen efter seger, men Erik Ljungberg följer närmast bakom på samma poäng efter att ha blivit tvåa. Hemmaföraren Kalle Svensson var tillbaka på SM–pallen med en tredjeplats.

 

SM1–pallen.
SM1–pallen.

 

Joakim Grelsson var det stora utropstecknet i Vimmerby efter seger i JSM1 och en imponerande sjätteplats i totalen. 17–åringen från Östersund körde jättefint i stenen, trots ovana.

– Vi har ingenting liknande på träningsbanorna hemma, men det gick bra i Hofors också förra året när det var stenigt. Så det kanske passar mig, konstaterade Grelsson som vann närmast före Pontus Skoog och Erik Appelqvist. I sammandraget är de tre nu på exakt samma poäng.

 

Joakim Grelsson.
Joakim Grelsson.

 

I Dam–klassen var Hanna Berzelius överlägsen, och Linköpingstjejen verkar vara i en klass för sig i svensk enduro just nu. Avståndet ner till tvåan Martina Reimander, som äntligen fick komma upp på pallen, blev till slut över sju minuter. Amanda Elvin följde som trea i klassen.

 

Hanna Berzelius.
Hanna Berzelius.

 

Också VRM–klasserna såg överlägsna segrare. Krister Thorell var över fem minuter före Linus Broaar och Kristian Skeppsby i den yngre, och Christer Jansson över nio före Tony Karlsson och Per Wikvist i den äldre. Mellan Thorell och Jansson var det betydligt jämnare, och där tog faktiskt den äldre hem den inofficiella klassen för snabbaste veteran.

Fotnot 1: I Nummer 6 av tidningen kommer ett längre reportage från tävlingen. 

Fotnot 2: På vår Facebook–sida finns fler foton från tävlingen. 

 

Christer Jansson.
Christer Jansson.