Calle Aspegren satsade allt på att bli toppåkare i motocross, men ett par svåra hjärnskakningar grusade alla planer. Nu blickar Calle framåt och lägger sin kraft och energy på att vara förbundstränare, till och börja med främst för att hjälpa förarna i Svemos  MX-Future. Här berättar Calle sin egen historia.

Jag har kört motocross så länge jag kan minnas, när jag var 16 år så blev jag antagen till Motocrossgymnasiet i Tibro, och med hjälp av Magnus Hultberg och Espen Blikstad så blev detta rivstarten på min karriär.
Jag har alltid satt upp höga mål för min Motcrossåkning som jag hela tiden jobbat mot. Med målmedvetenhet och mycket hårt arbete lyckades jag också uppnå många av dom. Jag kvalade som 17-åring in i SM 2008, 2010 var jag SM trea, tvåa i en EM deltävling och samma år tog jag VM poäng i Uddevalla.
Jag fick 2011 chansen, att med hjälp av MXHeaven, köra hela AMA Nationals i USA. Där gick en stor dröm i uppfyllelse, då jag fick tävla emot Ryan Villopoto, Ryan Dungey, Chad Reed m.fl. Jag lyckades ta poäng i första deltävlingen och krigade till mig en 16:e plats som bäst det året. 2012 så satte jag nya mål och reste till Australien, och efter första tävlingen i Australiens MX Nationals blev jag upplockad av ett Honda team och fick därmed resa över hela Australien och tävla. Efter ett par topp-10 placeringar skadade jag mig och säsongen tog slut efter sex deltävlingar.

Calle Aspegren vid deltävlingen i Steel City 2011.
Calle Aspegren vid deltävlingen i Steel City 2011.

Jag fick min första hjärnskaning 2009, efter det fick jag hjärnskakningar i USA 2011, Australien 2012, och ytterligare en på försäsongs träning i Italien året efter. Jag kände hur symtomen blev värre för varje smäll, och hängde kvar längre. Jag ignorerade först det faktum att det faktiskt inte blev bättre efter min sista hjärnskakning 2013. Så här nästan två år senare finns fortfarande vissa symtom kvar, och efter många turer till olika specialister, sjukgymnaster och professorer så finns bara det faktum: Alla anser att riskerna, för allvarliga bestående men vid en ny skada är för stora. Detta har varit avgörande i mitt beslut att avsluta min egen tävlings karriär.
Under det sista året har jag upptäckt hur tillfredställande det är att träna andra. Jag tycker att jag får tillbaka mycket utav känslan av att själv stå bakom startgrinden, jag känner också att jag har mycket att lära ut och bidra med. 2014 startade jag Aspegren Mx School, där jag hjälper förare att uppnå sina mål i deras Motocross satsning. Under 2015 och framåt kommer jag också att jobba med SVEMO och Motocrosslandslaget vilket är en stor ära. Förhoppningsvis kan jag bidra med mina erfarenheter för svensk motocross framtid.

Jag vill passa på att tacka hela motocross ”familjen”, sponsorer och andra som varit med och stöttat. Ett speciellt tack till: Min familj som alltid stått bakom mig. Robert Fahlander, Magnus Hultberg, Espen Blikstad, Fredrik Eriksson, SVAB, Honda, och Patrik Erlandsson.
Calle Aspegren