Björne Carlsson
Björne Carlsson

Almanackan har vänt blad. Från februari till mars. Det är nu VM-förarna växlar upp. Så här års borde ex-proffset Björne Carlssons abstinens vara som störst. Men längtan ut har faktiskt avtagit. Han får sin beskärda VM-dos ändå. I form av täta samtal med förre teamkompisen Joakim Ljunggren.

Handen på hjärtat, Björne – är det som värst nu?
– Nja, det är det väl, men jag har gjort det där. Jag har kört 17 VM-säsonger. Nu är mitt liv helt annorlunda, påpekar dalmasen avvärjande när vi i samband med SM-premiären i Östersund snackar lite om VM-förberedelserna som många svenska förare just nu underkastar sig.
Det blågula VM-inslaget blir ovanligt stort i den inledande deltävlingen i spanska Ponts om knappt en månad (2-3 april). Oprövade VM-kort som Jakob Mörhed, Jonas Karlsson och Henrik Lindholm ska kämpa i det spanska dammet och det gäller även sexfaldige svenske mästaren Niklas Gustafsson som gör comeback i de här sammanhangen.
För att ta några enstaka exempel.
Så nog skulle det vara förståeligt om det suger i Carlssons VM-tarm. 36-åringen tävlade, precis som han påpekar, 17 år i VM och bärgade ett individuellt guld 1998, men i och med 2009 års säsong tog han farväl av den internationella scenen.
Och något återfall kommer det inte att bli.
Livet som enduroproffs är bytt mot ett industrijobb.
Han trivs bra med det. Tillvaron här hemma ger många andra dimensioner. I synnerhet får han mer tid ihop med sambon Jenny och barnen Elsa och Oscar. Motorcykelaptiten mättar han med SM och vintercuper. Han är fortfarande en snabb jäkel. Första året någonsin på en kvartslitersmaskin (Kawasaki KX 250F) går så här långt på räls. SM-inledningen i Östersund i söndags innebar maximala 25 poäng. Därmed har han tagit spets i SM1 efter den första av sex deltävlingar.
Men fjolårets kåsatvåa bjuds på en gnutta VM-atmosfär ändå.
Fast på distans kan man säga.
– Jag har kontakt med Jocke i stort sett varenda dag på telefon, förklarar Björne.
– På så vis får jag lite av VM-känslan förmedlad via honom. Och jag pratar mycket med Anders (Eriksson), om juniorsatsningen han håller i och hur han lägger upp det hela. Jag är intresserad och nyfiken på hur han tränar ungdomarna.
– Så man hänger med jävligt mycket faktiskt (he, he)!
Dalakämpen tycker att den ransonen känns lagom.
– Jag tror, ärligt talat, att jag inte skulle palla psykiskt att ge mig ut och åka en hel säsong igen. Det skulle aldrig gå. Jag har gjort det så mycket, inser han och ser hellre skäl att njuta av sin inhemska satsning.
– Ja, det räcker bra med det här, jag är nöjd med att ha skoj liksom, säger han och sveper med handen över sin lilla behändiga depåplats som är begränsad till bussen och ytan under det nätta depåtaket.
– Jag känner ju att jag fortfarande är snabb. Allra helst när det kommer att vankas barmark framöver. Hojen är vansinnigt kul att åka på. Jag märkte det redan på kåsan. Får jag bara träna lite mer ska det nog gå undan!
Björne kan alltjämt gasa rejält även om det inte är VM-poäng på spel.

Massor av läsning från enduro-SM i Östersund i årets tredje nummer av Race MC-sport. Tidningen dimper ner i din brevlåda den 23 mars – om du är prenumerant!