Novemberkåsan: Elowsons första triumf

Som vanligt blev årets Novemberkåsa en publikfest. Och som vanligt hade årets Kåsa sin speciella charm. Den här gången handlade det om längden. Om förra årets upplaga var en av de lättaste i modern tid så blev den 93:e i ordningen en av de tuffaste. Endast 18 förare tog sig i mål hos Göta MS i Enköping. Överlägsen segrare – Albin Elowson.

Ja, endast 18 förare tog sig i mål inom respittiden i årets Novemberkåsa. Och segraren mötte oss inte förrän strax före halv 4 på söndagsmorgonen. Den 93:e upplagan blev en av de tuffaste på mycket länge; Den längsta sedan Vimmerby 1989 och den med minst antal förare i mål sedan Uppsala 2006.

 

Det var inte bara en lång Kåsa – det var en extremt blöt och lerig historia också.

 

Men vi tar det från början. Och det hände ju saker direkt när en av årets förhandsfavoriter försvann redan på SS1. Niklas Persson kom inte längre än halva sträckan innan hojen gav upp och Persson tvingades kliva av. Snöpligt för Karlskoga–föraren som laddat hårt för tävlingen sedan han säkrade SM–guldet i Bollnäs tidigare under hösten.

Albin Elowson var snabbast på den långa första sträckan, nästan timmen i körtid, närmast före Joakim Ljunggren. De två drog också tidigt ifrån och fick en lucka ner till övriga. Och av dem sinsemellan fick Elowson ett miniförsprång till Ljunggren efter dagsetappen, efter att ha varit totalsnabbast på samtliga fyra sträckor. Men två minuter var ingenting när körtid beräknades dra iväg upp emot tio timmar.

 

Först när Elowson tvingades köra långsträckan med bara en fotpinne var det någon som lyckades vara före honom. Och då klubbkompisen Anton Nordh, som sedermera slutade som totaltvåa och gjorde att vi fick dubbelt FMCK Skövde i topp.

 

Nattetappen inleddes klockan 17.00 med att Elowson tog en femte sträckseger och fick ytterligare minuten på Ljunggren, ett nästan lika långt avstånd före var han sedan också på varvets andra specialsträcka, tävlingens kortaste som hade en körtid på mellan 15 och 20 minuter.

Ljunggren hade problem med Elowsons fart, även om det nog inte fanns någon av de cirka 30 000 i Enköpingsskogarna som på något sätt räknade ut den åttafaldige mästaren av Novemberkåsan. Elowson hade ju trots allt bara tagit sig i mål en enda gång i tävlingen, den lagom lätta upplagan i Eksjö 2014.

Men på dagens sjunde sträcka, nattens tredje och tävlingens näst längsta specialsträcka, skulle Ljunggrens jakt på en tredje intäckning i den femtonde vandringskåsan helt ta slut. 32–åringen, som valt att köra KTM’s nya 2-taktare med insprutning, 300 kubik, tvingades ge upp med maskinfel.

 

Joakim Ljunggren tvingades bryta på den sjunde sträckan.

 

Bittert, förstås. Och tråkigt för tävlingen, där Elowsons ledning nu gick från dryga fyra minuter till över 20. Ett avstånd Elowson drygade ut när han var snabbast på såväl SS7 som SS8, samtidigt som flera konkurrenter försvann – Pontus Skoog, Calle Bjerkert och Rikard Hansson, som alla varit med bra efter dagsetappen, för att ta tre exempel.

Och av totalt 150 startande förare var endast 49 kvar i tävlingen efter det första nattvarvet. Däribland Amanda Elvin, på en 38:e plats. Elvin körde sedan ytterligare två sträckor på nattens andra varv innan hon gav sig efter att, precis som i Uddevalla för två år sedan, insett att hon inte skulle hinna i mål inom respittiden. Bästa tjej blev hon i alla fall – Hanna Berzelius tvingades av efter otäck krasch på första nattsträckan, där också Ellinor Häll bröt. Lina Petersson körde två nattsträckor innan hon klev av.

 

Amanda Elvin tog sig ett och ett halv varv på nattetappen.

 

Av 49 förare försvann sedan ytterligare tolv när den långa första sträckan kördes för andra gången i mörker. En sträcka där Elowson, med endast en fotpinne, för första gången fick se sig slagen. Klubbkompisen Anton Nordh, ”bara” 13:e efter dagsetappen, hade nämligen smugit sig upp och blandat sig i fighten om pallplatserna bakom solklara ledaren Elowson. En fight där också framförallt Kevin Olsen och Anton Sandstedt var inblandade.

Olsen var tvåa från det att Ljunggren tvingades bryta men Sandstedt började äta upp avståndet under det sista varvet, innan en rejäl fastkörning på det andra nattvarvets sista sträcka stoppade honom.

Tibro–föraren föll tillbaka men blev ändå totalsexa, samt tvåa i Junior. Olsen vann juniorklassen efter att den långa första sträckan körts en fjärde gång och avslutat tävlingen (SS3, som också den skulle körts en fjärde gång, ströks efter att körtiden blivit allt för lång under natten), men lyckades samtidigt inte hålla sin totala andraplats. Nordh smet förbi och svarade för karriärens främsta insats i Novemberkåsan.

 

Kevin Olsen vann Junior före Anton Sandstedt och Viktor Broström, Marcus Adielsson slutade fyra.

 

Men åt Albin Elowson fanns inget att göra. När den fyrfaldiga UVM– och JVM–medaljören rullade upp på målrampen vid 03.30 så gjorde han det som överlägsen segrare i Novemberkåsan, med en marginal på nästan 45 minuter ner till tvåan.

– Men det var inte förrän de sista tio minuterna på den sista sträckan som jag kände att jag verkligen kunde ta hem det här. Vad som helst kunde hände, det var ett slagfält där ute, sa en lättad, lycklig och mycket trött Elowson efter målgång.
– Det här var absolut det tuffaste jag gjort. Men det känns fantastiskt att ha lyckats vinna.

Som totalfyra och just utanför prispallen i totalen imponerade Rikard Alun stort. Alun vann Senior–klassen, före SM–guldmedaljören och Kåsa–debutanten Robert Friberg som också slutade som totalfemma. Totalsjuan Emil Andersson blev trea i klassen och tog sig samtidigt i mål i sin tionde Kåsa.

 

Richard Alun vann Senior–klassen närmast före årets bästa Kåsa–debutant, Robert Friberg, och Emil Andersson, som blev medlem i Kåsa–klubben genom sin tionde målgång.

 

Yngsta förare i mål, Viktor Broström, blev totalåtta och trea i Junior. Kåsa–räven Kristoffer Almén tog sig i mål i sin 17:e Kåsa och blev totalnia. Och SMK Ljungbys Fredrik Brandt rundade av topp–10.

Fotnot: Mycket mer om årets Novemberkåsa läser ni i Nummer 14 av tidningen!

1 kommentar

  1. Skönt att se en lite hårdare kåsa . Mycket starkt kört av samtliga som tog sig runt. Det är oxå kul att ljunggren börjar få lite motstånd.2016 va det ju så fina spår, såg ju knappt ut som nån hade åkt kört där innan.
    2014 i vimmerby va det ju ordentligt uppkörda spår då vissa tävlande hemmaåkare tränade för fullt på kåsaspåret.
    Riktigt osportligt betende av dom.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Marknadsför er i RACE!

Vi har alltid en plats för Ert företag i vår tidning. Vi vill kunna stoltsera med att just Ni finns med i vår tidning, och förhoppningsvis kan ni vara stolta över att vara med i Race. Vi har en bred åldersgrupp, allt från ungdomar till äldre läsare. Är Ni intresserad av att veta mer om företagsannonsering, läs mer här! Det går naturligtvis jättebra att komplettera med en annons här på webben.

Race på Twitter

[ + ]