ISDE 2017: Stor hemmatriumf när Six Days avgjordes – så gick det!

Christophe Nambotin rullade, bokstavligt talat, bara igenom crossheatet när Six Days avgjordes under eftermiddagen. Men med försprånget Frankrike hade rullade han också hem en ny fransk titel. Och inte nog med det – den stora hemmapubliken kunde också glädja sig åt guld även i Junior Trophy. I Womens Trophy fick man dock nöja sig med bronset. Australien tog femte raka. 

Avslutningen på Six Days var som vanligt en folkfest; Servicepersonalen kan äntligen slappna av, publiken kan se mer än bara några sekunder på varje prov, flaggor från hela världen vajar och det skriks.

Extra mycket i år förstås eftersom Frankrike i princip redan hade säkrat titeln i World Trophy. Man hade över sju minuter till godo på Australien och det spelade ingen roll att Christophe Nambotin knappt kunde hålla i styret med sin skadade hand.

Nambotin ställde sig längst ut på grinden i det sista heatet, rullade igenom crossheatet och kunde efteråt fira tillsammans med lagkamraterna Christophe Charlier, Jeremy Tarroux och Loic Larrieu. Larrieu hade förresten lett E2–heatet ända fram till den sista kurvan, när han kraschade och blev liggande tillräckligt länge för att hemmapubliken skulle dra efter andan.

Men Yamaha–föraren reste sig och rullade över målhoppet. Närmare än så kom vi inte den mikroskopiska möjligheten att fransmännen skulle tappa guldet.

Australien tog hand om silvermedaljen och fick med sig Finland upp på pallen som treor.

Sverige slutade som sjätte nation. Och med tre av fyra förare i laget som gjorde sitt allra första Six Days ska man nog vara mer än nöjda med det; Niklas Persson gjorde vad vi kunde förvänta oss av honom, Oliver Nelson var omkull lite för mycket men blixtrade till någon gång (att han inte kommer att komma tillbaka till där han var innan skadan 2014 har vi redan slagit fast) Pontus Skoog växte in i tävlingen under veckan och Robert Friberg, ja med tanke på att han blev av med hojen fem dagar innan start i det som kom att bli hans internationella endurodebut så gjorde han det över förväntan. Och då har vi inte ens nämnt att han blev inkastat i laget bara en dryg vecka innan avresa.

Också de svenska damerna får klart godkänt. Man blir fyra och målsättningen var topp–5, så inget snack om det. Hanna Berzelius nådde inte upp till sin potential och var överlag besviken över sin körning efteråt. Amanda Elvin hade en tyngre start men kom bättre mot slutet av veckan. Och Martina Reimanders Six Days–debut lovar betydligt mer. Tjejerna saknar fart jämfört med framförallt Australien och USA, men åkte jämnt med fransyskorna mot slutet av veckan.

Australien vann förresten sitt femte raka guld, och som vanligt var det Jessica Gardiner, Jemma Wilson och Tayla Jones som gjorde det. USA tog silver och Frankrike brons. Men det var Spaniens Laia Sanz som var totalsnabbast individuellt när vi summerar veckan.

Striden om guldet i Junior Trophy var den på förhand mest spännande. Och Italien tog också sekunder på Frankrike. Men det var för få. Man var 28 efter men lyckades bra köra in 13. USA tog bronset och Sverige slutade efter att Micke Persson tvingats bryta i tisdags på en tionde plats.

Loic Larrieu var totalsnabbast individuellt under veckan, närmast före Spaniens Josep Garcia och USA’s Taylor Robert. Albin Elowson slutade på en total tiondeplats och som bästa juniorförare. En fantastisk prestation som nog vägde upp nederlaget att försvinna ur guldfighten i Junior Trophy efter ledning den första dagen.

Garcia toppar E1 före Ryan Sipes, USA, och Davide Guarneri, Italien, och som bästa svensk såg vi Sveriges andra juniorförare – Joakim Grelsson, på en total 16:e plats. Grelsson var högre upp under de första dagarna, och med som bästa 125–förare, men kroknade mot slutet av veckan.

Larrieu vinner E2 före Daniel Milner och Alex Salvini, dryga tio sekunder bakom Salvini hamnar Elowson på en fjärde plats.

I E3 ser vi Robert som snabbast efter sex körda dagar, med Jaume Betriu på andra plats och Daniel Sanders som trea. Robert Friberg slutar som bästa och enda svensk i klassen på en tolfte plats.

Sanz vinner som sagt damklassen individuellt, närmast före Tayla Jones och USA’s Brandy Richards. Hanna Berzelius är som bästa svenska på en tiondeplats.

I klubblagsklassen måste vi imponeras enormt över Team West, som stördes av den grova stöld man utsattes för under förberedelserna nere i Frankrike. Med fyra debutanter i sina två lag lyckas man köra till sig en femte, Mattias Ojanperän, Marcus Adielsson och Oskar Ljungström, och en trettonde plats, Erik Wahlström, Max Ahlin och Carl Andersson.
Adielsson blir bästa svensk i C1 som fyra, Wahlström blir 20:e i C2 och Ljungström femma i C3.

Fotnot: Läs allt om Six Days, med kommentarer från förare och ledare, i nästa nummer av Race Magazine.